miles don't mean anything

Om någon kommit fram till mig för tjugosju månader sen, och sagt att killen jag dansade med den kvällen, som jag kysste den kvällen, som jag höll i handen den kvällen. Om någon sagt att han skulle bli min andra halva, den som får mig att skratta när jag vill gråta, den som får allt att kännas så enkelt, den som får mig till världens lyckligaste tjej. Om någon hade sagt att jag skulle älska honom mer än något annat, att jag skulle sakna honom varje sekund vi inte är med varandra, att jag skulle bli glad bara av att höra hans namn, att jag skulle vilja tillbringa resten av mitt liv tillsammans med honom. Om någon hade sagt det, den nionde april två tusennio, så hade jag bara skrattat och sagt jomen visst.

Men om någon kommit fram till mig nu, tjugosju månader senare, och sagt det. Så hade jag trott på vartenda ord. Eller jag hade inte behövt tro, för jag vet att det är så. Vet att han är den som jag älskar mest. Att han får mig hel. Att jag vill gifta mig med honom, skaffa villa, hund, och två barn tillsammans med. Jag vet att det är han jag vill bli gammal med.