bara för att
Hur klarar man av ett distansförhållande?
Jag har ingen aning om hur många av er som läser detta, som har ett distansförhållande, men varför inte? Om inte för er skull, så för min egen. För även jag behöver bli påmind om hur man klarar av att ha sin älskling så långt bort. För det är jobbigt, varje dag. Men kärleken övervinner allt.
Jag har ingen aning om hur många av er som läser detta, som har ett distansförhållande, men varför inte? Om inte för er skull, så för min egen. För även jag behöver bli påmind om hur man klarar av att ha sin älskling så långt bort. För det är jobbigt, varje dag. Men kärleken övervinner allt.
- Som i vilket förhållande som helst, så är det viktigaste att man kan lita på varanda. Till 120%. För går man runt och hela tiden inbillar sig att h*n gör något helt annat än vad den säger, så bygger det bara upp en vägg med avundsjuka och såklart otillit. Eftersom att man inte kan kontrollera vart enda steg den andra tar, och vilken normal människa gör egentligen det (?), så måste man kunna klara av att lita på den andra. Låta den ha sitt eget liv. Gör sånt som den tycker är roligt. För mig har det hänt att jag inbillat mig att Erik gör saker, men jag inser direkt att han är tillsammans med mig eftersom han älskar mig. Över hela sitt hjärta.
- Ha kontakt med varandra. Skicka iväg ett godmorgon älskling det första du gör. Fråga saker om hur dagen har varit och allmäna frågor. Få personen du är tillsammans med att känna att du verkligen bryr dig. Att du frågar, för at du vill veta. Glöm inte bort att prata i telefon flera gånger i veckan, för det är inte samma sak att smsa. Det sker så lätt missförstånd och man kan inte uttrycka känslor på samma sätt. Det behöver inte vara en timmas samtal varje dag, utan det räcker med att säga godnatt. Få avsluta dagen på ett så bra sätt som möjligt. Få höra den andra säga de finaste ord som finns. Jag älskar dig.
- När man är tillsammans, så tycker jag att man inte ska ha tusen planer för dagarna. Utan bara ta det som det kommer. För vissa gånger så vill man bara ligga i sängen hela dagen och mysa. Ta igen tiden ifrån varanda. Andra dagar vill man kanske ha ett schema fullt med saker. Men det tycker jag är olika helg för helg. Och visst, det kan bli tråkigt att bara dega hela dagen. Men man behöver göra det också. Ligga där och samla på sig kärlek för att klara av att vara utan varandra.
- Var aldrig rädd för att visa vad du känner. Är du ledsen, säg det och behöver du gråta - gör det. För den andre finns där för dig. Har du något roligt att berätta, så låt inget hindra dig från att göra det. Är det något som känns fel mellan er, så säg det direkt. Låt inte den andra försöka gissa vad det är, allt blir för det mesta sämre då. Öppna munnen och få ut känslor, det kan vara svårt ibland men det känns alltid bättre efteråt. Och ett delat problem, är hälftet så litet. Att kunna skratta och gråta tillsammans, tycker jag är oehört viktigt. För mig visar det bara att man är tryck i varandra sällskap.
- Ta hand om varanda. Små saker, som en blomma eller en överraskning får det alltid att bubbla i magen och allt känns sådär underbart som det bara gör när man är kär. Skäm bort varandra när ni är tillsammans. Det behöver inte vara dyra resturangbesök och presenter. Utan det räcker med en lapp där det står något gulligt, en promenad i solnedgången, bada med tända ljus. Bara vara, tillsammans.
Ge dig aldrig in i ett distansförhållande om du inte är redo att satsa allt. För det krävs otroligt mycket av båda för att det ska fungera. Men när det gör det, då är det verkligen värt all tid ifrån varandra.
Att se den andra på perrongen, att kliva rakt in i världens bästa famn, att kyssa världens vackraste läppar, att gå hand i hand, få söta sms flera gånger per dag, ha någon att dela allt med, någon som får en till världens lyckligaste, känslan av att man aldrig är ensam- oavsett avståndet. Att kunna skratta tillsammans, se varandra i ögonen och säga jag älskar dig mer än allt, kunna ligga i sängen en hel dag och aldrig trötta på att pussas, att bli nykär varje gång man ses. Det är kärlek för mig. Och det är precis det som jag upplever. Varje dag. Varje den sen nioende april tvåtusen nio. Har jag haft världens finaste kille vid min sida. Världens finaste kille, som bor 20 mil ifrån varandra. Men vi har aldrig gett upp, och det kommer vi aldrig att göra. För jag ska dö tillsammans med honom. Tillsammans med min dömprins.
Lämna en kommentar
Trackback
