for the first time
klockan börjar röra sig mot tio, jag börjar bli trött, min mage börjar göra ont, batteriet börjar ta slut. imorgon börjar jag halv tio, med spanska prov. det är nästan så att jag vill skjuta mig själv. på riktigt alltså. spanskan och jag har aldrig riktigt klickat.. i ks kändes det ändå okej, då var jag inte sämst. men nu, nu är det rena helvetet. dör lite varje gång. jag har insett att mina vänner är dom bästa som finns, på riktigt.
ska röra mitt feta arsle från sängen och gå på toa. sen krypa ner här igen och slå en liten signal till min underbara pojkvän. jag är typ såååååååååååååååhär kär i honom, eller nej, det går faktiskt inte att förklara. hihi. oj vad rörigt allt blev nu... vi hörs fina ni!
Lämna en kommentar
Trackback
