bajsdålig text...
Vänner
Vad skulle egntligen livet vara utan dom? Utan någon som får en att skratta varje dag? Utan någon som ser att man är nere, utan att man säger något? Utan någon som finns där i vårt och tort? Utan någon som man kan berätta allt för? Utan någon man verkligen kan vara sig själv med?
Nej, det finns nog inga riktiga svar på det. Vänner är något som vi alla behöver. Vissa mer än andra. Men jag kan lova er, att vi alla behöver det. Jag vet att jag inte är bäst på att skriva, att jag inte får till det sådär som man kanske ska. Men jag försöker iallafall, dock så har jag ingen aning om vart det kommer att sluta. Hur det kommer att vara från början till slut, om allt kommer att spåra ut, eller följa en röt tråd som det så fint heter.
Förr eller senare i livet, möter vi på våra motgångar, framgångar, pojkvänner, fester, kompis. Och val, som är ett riktmärke för hur vårat liv ska utvecklas. Hur skönt är det inte då, att ha någon att prata med? Någon som har en axel där för dig när du behöver gråta ut. Under mitt liv, så har jag haft världens finaste vänner vid min sida. Vissa vänner som försvunnit, och andra som har stannat kvar. Genom vårt och tort. (Nu blev det helt stopp i mitt huve, känner att det här inte kommer att bli bra alls, eller nej, det är inte bra alls..)
Jag tycker att det är coolt, magiskt, att man vågar öppna sig helhjärtat för vissa personer. Att man låter dom se alla ens sider, även de som inte är bra. Att man bara kan vara sig själv, med sin egen personlighet. Att man kan känna sig så pass trygg i någons sällskap.
Nej nu ger jag upp det här. Jag har världens bästa vänner, bara så att ni vet.
