det är en bra metafor till den jag är
myser runt i min pojkes tröja tillsammans med matteboken. riktigt mysigt är det. fast näe. min fina är på träning, som slutar typ nu. längtar efter honom. gillar att det inte ens var två timmar sen vi sågs, men grejen är att det inte spelar någon roll. eller något sånt. nej nu börjar det här flumma ur lite, vet inte vad jag skriver längre... bye!
Lämna en kommentar
Trackback
